Semester Fag E3 Lp2 ESS010 Signaler och System 3 p EEM015 Elektromagnetiska fält 3p EEK135 Prosjektkurs i elteknik 1p E3 Lp1 ESS010 Signaler och System 3 p EEM015 Elektromagnetiska fält 2p EEM010 Miljöteknik 3p TMA055 Diskret Matematik 3p E2 Lp4 TMA980 Matematiska Metoder fk, del D, Matematisk Statistik 3 p ETI145 Mikroelektronik, Kretser 4p EOE052 Mätteknik, del B 2,5p E2 Lp3 TMA980 Matematiska Metoder fk, del C, Numerisk Analys 3 p ETI145 Mikroelektronik, Komponenter 4p EOE052 Mätteknik, del B 0,5p TDA220 Programmeringsteknik 3p E2 Lp2 TMA980 Matematiska Metoder fk, del B, Transformer 3 p FFY141 Fysik, del II 4p EOE052 Mätteknik, del A 1p TDA220 Programmeringsteknik 3p E2 Lp1 TMA980 Matematiska Metoder fk, del A, Linjär algebra 3 p FFY141 Fysik, del I 4p EOE052 Mätteknik, del A 2p E1 Lp4 TMA042 Matematiska Metoder, del D 4p EMI082 Aktiva och Passiva Elektriska Nät 2,5 p FFM241 Mekanik, del II 3p E1 Lp3 TMA042 Matematiska Metoder, del C 4p EMI082 Aktiva och Passiva Elektriska Nät 2,5 p FFM241 Mekanik, del I 3p E1 Lp2 TMA042 Matematiska Metoder, del B 4p EDA310 Digital- och Datorteknik 2,5p EIT130 Introduktion til Elektroteknik: Project, Engelska, Datoranvänding 3 ,5p E1 Lp1 TMA042 Matematiska Metoder, del A 4p EDA310 Digital- och Datorteknik 2,5p EIT130 Introduktion til Elektroteknik: Matematirepetition, Project, Engelska, Datoranvänding 4 ,5p

Høsten 1998 / Våren 1999

Lp1 Diskret Matematik (TMA055)
Syfte och mål: Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om diskreta matematiska strukturer som kan tillämpas i olika sammanhang, främst sådana som har anknytning till eller lämpar sig för bearbetning med datorer.
Innehåll: Relationer, Booleska algebror, grafer-träd, gruppkoder. Kombinatoriska beräkningar.
Undervisningen består av föreläsningar och övningar. Stor vikt läggs dock vid hemuppgifter, av vilka en del skall inlämnas.

Lp1 Miljöteknik (EEM010)
Syfte och mål: Kursen syftar till att ge övergripande kunskaper om aktuella stora miljöproblem och identifiera beröringspunkter med elektroteknikerns verksamhetsområden. Under kursens gång övas färdigheter i att inhämta, sammanställa och presentera relevant information som beslutsunderlag i en specifik elektrorelaterad miljöfråga. Kursen ska dessutom ge kännedom om miljörelaterade styrnings- och analysverktyg och övning i att utnyttja bl a dessa analysverktyg för att fatta beslut i verklighetsliknande fall.
Innehåll: Miljövetenskapens grunder: Jorden som system. Kretslopp. Växthuseffekten. Stratosfärisk ozon. Försurning. Ekotoxikologi. Befolkningsökningen. E-ingenjörens möjlighet att påverka i yrkesrollen: Energiförsörjning. Producentansvar. Kemiska risker inom elektrosektorn (inkl arbetsmiljörisker). Biologiska effekter av fält. Elektromagnetiska spektret som resurs. EMC-introduktion. Miljömätteknik: Fjärranalys för global övervakning. Biologisk mätteknik. Orientering i elektrobaserade mätmetoder. Styrmedel och analysverktyg: Miljölagstiftning, konventioner, skatter. Livscykelanalys. Miljökonsekvensbeskrivning. Föreläsningar ägnas åt orientering i ovanstående ämnesområden medan färdigheter i tillämpning av kunskaperna övas i form av grupparbeten. Gruppen fördjupar sakkunskaperna i ett specifikt elektrorelaterat miljöproblem och redovisar sitt arbete vid en avslutande minikonferens.

Lp1, Lp2 Elektromagnetiska fält (EEM015)
Syfte och mål: Elektromagnetiska fält är av största betydelse för de flesta system inom teknik och fysik. Inom elektrotekniken kan vi nämna elektriska komponenter, halvledare, mikrovågsteknik, elkraft och elektromagnetisk kompatibilitet. Kursens syfte är att ge tillräckliga kunskaper om elektromagnetiska fält för en grundläggande förståelse av dessa tillämpningar.
Innehåll: Inledande repetition och påbyggnad av vektoranalys, nödvändig för effektiv behandling av elektromagnetiska fält. ELEKTROSTATIK: Laddning och elektriska fält, Coulombs och Gauss lagar, superposition, elektrisk potential, Poissons ekvation. Dielektrika: dipoler, polarisation och förskjutningsfält. Fält från enkla laddningsfördelningar. Teorin tilllämpas på kapacitansberäkningar. Elektrostatisk energi och kraft. ELEKTRISK STRÖM: Strömtäthet, Ohms lag, Joules lag, kontinuitetsekvationen. Tillämpning på resistansberäkningar. MAGNETOSTATIK: Magnetisk flödestäthet, Lorenzkraft, kraft på ledare, Ampères lag, vektorpotential, Biot-Savarts lag. Fält från enkla strömfördelningar. Magnetiskt flöde, dipoler. Magnetiska material: Magnetisering och magnetisk fältstyrka, ferromagnetism, permanentmagneter. INDUKTION: Faradays lag. Beräkning av induktans och ömsesidig induktans. Transformatorer. Magnetisk energi och kraft. MAXWELLS EKVATIONER: Förskjutningsström, Maxwells ekvationer, vågekvationer, vågor i vakuum, randvillkor, Poyntings vektor. PLANA VÅGOR: Utbredning i media med och utan förluster, skineffekt. Reflektion och transmission vid gränsytor, Snells lag, Fresnels formler, Brewstervinkel, totalreflektion.

Lp1, Lp2 Signaler och System (ESS010)
Syfte och mål: Syftet med kursen är att ge grunderna för fortsatta studier inom elektrotekniken, speciellt inom de ämnesområden som täcks in av Institutionen för signaler och system: reglerteknik, signalbehandling, kommunikationssystem, medicinsk teknik och informationsteori. Kursen behandlar både analys och syntes av signaler och system, speciellt linjära tidsinvarianta system.
Innehåll: I kursen ingår, förutom föreläsningar och räkneövningar, tre stycken laborationer och en konstruktionsuppgift. Moderna datorbaserade analys- och konstruktionsverktyg, framförallt MATLAB, utgör en naturlig del av kursen. Egenskaper hos och klassificering av signaler: tidskontinuerlig, tidsdiskret, amplitudkontinuerlig, amplituddiskret, periodicitet, energi och effekt. Elementära signaler (sinusar, exponentialer, impulsfunktioner). Signalmanipulation: fördröjning, spegling, "tids"-kompression och -expansion. Egenskaper hos och klassificering av system: linjäritet, tidsinvarians, kausalitet och stabilitet. Beskrivningsformer för signaler och system: poler, nollställen, transformplansbeskrivningar, blockdiagram och impulssvar. Linjär filtrering: faltning, korrelation, belopps- och fasfunktion, grupplöptid, Bodediagram. Superformeln. Wiener-Khintchines sats. Tolkning av transformer av signaler: Laplace-, z-, och Fouriertransformer, Fourierserier. Energi- och effekttätheter. Bandbredd. Samband och kopplingar mellan transformer. Samplingsteoremet, sampling och rekonstruktion. Syntes och realisering av analoga och digitala filter. Butterworth, Chebyshev och elliptiska filter. Diskretisering av analoga filter. Fönstringsmetoden. Kretskopplingar och arkitekturer (aktiva och passiva). Parameterkänslighet och avrundningseffekter. Kort orientering om signalprocessorer.

Lp2 Projectkurs i elteknik (EEK135)
Syfte och mål: Teknologerna skall i projektform lösa ett lite mer komplext problem, till stor del med hjälp av kunskaper från tidigare kurser. Dessutom skall kursen göra att teknologerna får se elkraftteknikens bredd, samtidigt som de får fördjupa sig i ett problem. Tyngdpunkten i kursen ligger på att teknologerna får arbeta själva med problemen som inte är så tillrättalagda som de är vana vid. På så sätt får de mer tid att reflektera över problemen och hur man löser dem än vad som ofta hinns med i en enskild kurs.
Innehåll: En gemensam föreläsning ger en översikt över elkrafttekniken med tonvikt på de områden som utvecklas starkt idag. Under resten av veckan delas teknologerna upp på ca 7-8 delprojekt som handlar om olika problem. Teknologerna arbetar bara med ett av dessa problem under veckan. Cirka 15 - 30 teknologer jobbar med varje delprojekt, uppdelade i mindre grupper.

Høsten 1997 / Våren 1998

Lp1 Matematiska Metoder fk. del A, Linjär Algebra (TMA980)
Lp2 Matematiska Metoder fk. del B, Transformer (TMA980) - Faglærer: Bernhard Behrens
Lp3 Matematiska Metoder fk. del C, Numerisk Analys (TMA980)
Lp4 Matematiska Metoder fk. del D, Statistik (TMA980)
Syfte och mål: Del A, B: Alla matematiska modeller i teknik och naturvetenskap kan approximeras med linjära, åtminstone lokalt. Kursens syfte är att ge sådana kunskaper och färdigheter i matematiken för linjära system att tillämpningen på ett tekniskt/naturvetenskapligt problem kan fokuseras på valet av relevant modell. Samordning sker med den parallella kursen i Fysik. Del C: Att göra teknologen förtrogen med teknisk-vetenskapliga beräkningsmetoder. Detta innefattar hantering av matematiskt formulerade modeller, uppsökande och användning av matematisk programvara, och vidare kännedom om de algoritmer som används, så att man kan uppskatta resursbehov och värdera resultat. Det förutsätts att teknologen i tidigare matematikkurser fått orientering om numeriska metoder för endimensionella problem, liksom om teorin för vektorer och matriser, linjärt beroende och oberoende, nollrum och bildrum, vektor- och matrisnormer, linjära ekvationssystem och egenvärden. Del D: Att ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori samt införa den statistiska slutledningsteorins grundbegrepp och tillämpa dessa på linjära regressionsproblem.
Innehåll: Del A och B (lp1 och lp2): LINJÄR ALGEBRA OCH TRANSFORMER Några nyckelbegrepp är linjära rum och linjära avbildningar, rang, minsta-kvadrat-metoden, L2, spektralsatsen, Cayley-Hamiltons sats, exponentialmatris, system av differentialekvationer, Fourier- och Laplace-transform, z-transform, distributioner (impulsfunktion), tidskontinuerliga och tidsdiskreta LTI-filter, stabilitet, samplingssatsen, rekurrensekvationer, ortogonalsystem, variabelseparation i partiella differentialekvationer. Del C (lp4): NUMERISK ANALYS Några delmoment i kursen är: Översikt över det teknisk-vetenskapliga beräkningsfältet och den matematiska modellbyggnadskedjans steg. Datoraritmetik. Uppsökande och val av matematisk programvara för olika uppgifter. Orientering om High Performance Computing. Direkta metoder för lösning av linjära ekvationssystem, linjära minsta kvadratproblem och egenvärdesproblem. Singulär värdesuppdelning (SVD) för matriser och dess användning för att skilja signaler från brus och att värdera resultatet av en beräkning. Begynnelsevärdesproblem för differentialekvationer, att följa en lösning framåt i tiden. Del D (lp3): MATEMATISK STATISTIK Kursen inleds med viktiga sannolikhetsteoretiska grundbegrepp som sannolikhetsmått, stokastisk variabel, väntevärde och varians, samt några elementära statistiska fördelningar som binomial-, Poisson- och normalfördelning. Vidare behandlas flerdimensionella fördelningar, summor av stokastiska variabler, de stora talens lag, den centrala gränsvärdessatsen och Poissonsprocessen, samt ytterligare statistiska fördelningar. Slutledningsteorins tre huvudproblem diskuteras: punktskattning, konfidensintervall och hypotesprövning. Särskild vikt läggs vid trolighetsmetoden. Minsta kvadratmetoden och dess fördelningsteori studeras med tonvikt på linjär regression.

Lp1 Fysikk del I (FFY141)
Lp2 Fysikk del II (FFY141)
Syfte och mål: Kursen Fysik E syftar till att ge en bred och solid fysikalisk grund för analys och lösning av problem som kan mötas inom ingenjörsverksamhet. Kursen omfattar därför en rad olika delområden inom såväl klassisk som modern fysik. Vid behandling av vissa kvantmekaniska problem (t ex lösning av Schrödingerekvationen för väteatomen och för periodisk potential) kommer undervisningen att koordineras med den i de parallellt givna matematikkurserna.
Innehåll: Del I: Värmelära. Värmetransport, värmeledningsekvationen. Kinetisk gasteori för ideala och icke-ideala gaser. Termodynamik. Första och andra huvudsatsen. Värmetekniska exempel. Statistisk mekanik. Maxwell-Boltzmanns fördelningsfunktion. Vågrörelselära. Vågekvationen med mekaniska och elektromagnetiska exemplifieringar. Koherenslängd och koherenstid. Fysikalisk optik. Reflexion, brytning, Fresnels ekvationer, interferens och diffraktion. Optiska oskärperelationen. Modern fysik. Elektromagnetiska vågors kvantisering. Svartkroppsstrålning, fotoelektrisk effekt. Partiklars vågegenskaper. Heisenbergs osäkerhetsrelation. Schrödingerekvationen med tillämpningar: potentialgropar, barriärer, tunnling. Tillståndstäthet. Atomens elektronstruktur, enelektronatomen och översikt över flerelektronatomer. Del II: Speciell relativitetsteori. Transformationer och deras konsekvenser. Atomkärnan. Struktur, kärnkrafter, bindningsenergi, stabilitet och sönderfall, utvinning av kärnenergi. Fasta tillståndets fysik. Kristallstrukturer, röntgen och elektrondiffraktion. Elektrongasen, Fermi-Diracs fördelningsfunktion, frielektronmodellen, nästan-frielektronmodellen, elektronstruktur, fotoelektronspektra, energiband, konduktivitet. Metaller, isolatorer samt rena och dopade halvledare. Laborationer: Laborationskursens mål är att ge deltagarna en aktiv experimentell kontakt med ett urval av sådana fysikala fenomen, apparater och metoder, som inte kan behandlas enbart teoretiskt på pedagogiskt tillfredsställande sätt.

Lp1, Lp2 Mätteknik del A (EOE052)
Lp3 Mätteknik del B (EOE052)
Syfte och mål: Introducera och ge teoretisk och praktisk erfarenhet av vanligt förekommande mätprinciper, mätmetoder och mätinstrument samt färdigheter i att använda ett antal instrument, apparater och komponenter och relaterade analysmetoder. Ge god förståelse för helheten. Denna förståelse inkluderar grundläggande mättekniska kunskaper, till nytta när man senare konfronteras med nya instrument, kanske baserade på hitintills okända metoder och fysikaliska effekter. Träna färdigheten att på ett konstruktivt sätt diskutera resultat och slutsatser när det gäller kvalitet och relevans. Detta uppnås bland annat genom alternativa examinationsmetoder, teknisk rapportskrivning och muntlig presentation.
Innehåll: Kursen behandlar system för automatisk datainsamling till exempel för styrning eller reglering av industriella processer. Valda delar i systemet detaljstuderas och analyseras ur den mättekniska aspekten. Givare för mätning av skilda fysikaliska storheter med hjälp av elektriska och optiska mätmetoder behandlas. Analoga och digitala mätinstrument för insamling av givarsignaler som analoga och digitala oscilloskop, digitalvoltmetrar behandlas. Universalräknare för mätning av tid och frekvens behandlas. Störspänningar vid mätningar och elektromagnetisk kompabilitet (EMC) liksom signalanalys för mättekniska applikationer tas upp. Sammankoppling av givare, mätinstrument och datorsystem i ett integrerat automatiskt datainsamlingssystem behandlas. Svårigheten att uppnå önskad kvalitet i mätningarna tas upp. I samband härmed behandlas samspelet mellan mätobjekt och mätinstrument, innebörden av kalibreringar, spårbarhet och normaler. Mycket stor vikt läggs vid de laborativa momenten. I laborationerna, vilka anknyter till valda moment i föreläsningsserien, tränas färdigheten att använda moderna mätinstrument och givare, funktionen hos elektroniska komponenter och grundläggande signalanalys av givarsignaler.

Lp2, Lp3 Programmeringsteknik (TDA220)

Lp3 Mikroelektronik, Komponenter (ETI145)
Lp4 Mikroelektronik, Kretser (ETI145)
Syfte och mål: Obligatorisk grundkurs i två delar med syftet att - skapa fysikalisk förståelse för funktionen hos mikroelektroniska komponenter, som dioder och transistorer, och att utveckla kretsmodeller för dessa samt att - ge kunskaper om de beräkningsmetoder som används för analys och syntes av mikroelektroniska kretsar. Kursen avser fungera som en länk mellan kursen i fysik och tillämpade kurser på systemnivå.
Innehåll: I kursens första del utvecklas elektronfysikaliska begrepp och modeller för egenskaperna hos halvledare utifrån abstraktionsnivån "hål och elektroner med viss effektiv massa". Med utgångspunkt från de fysikaliska grunderna analyseras olika halvledarkomponenter som dioder och transistorer. Genom att utveckla ekvivalenta kretsmodeller för att beskriva strömspänningskarakteristika hos dessa komponenter får vi ett verktyg för att, på nästa abstraktionsnivå, kunna genomföra stor- och småsignalanalys av olika transistorkretsar. I kursens första del ingår också viss orientering om moderna tillverkningsmetoder för integrerade kretsar. I kursens andra del ges kunskaper i analys och syntes av elektroniska kretsar uppbyggda med resistorer, induktorer, kondensatorer, dioder, transistorer och operationsförstärkare. Enkla transistorkretsar konstrueras och (ideala och verkliga) operationsförstärkare studeras i olika tillämpningar. Kretsars frekvensegenskaper. Beräkningsmetoder utvecklas där man med hjälp av approximationer når fram till överskådliga och beräkningsmässigt enkla modeller även för mer komplicerade kopplingar. Del A: Kort repetition av halvledarfysikens grunder: Energiband. Elektroner och hål. Effektiv massa. Dopade halvledare. Elektrisk ledningsförmåga. Laddningsbärares rörlighet. Statistisk mekanik. Fermi-Dirac- och Boltzmanns fördelningsfunktioner. Generation och rekombination av hål-elektronpar. Diffusionsekvationen för minoritetsbärare. Dioder - Shockleys diodmodell, diffusions- och rekombinationsbegränsade strömmar, serieresistans, spärrskiktskapacitans, zener- och lavingenombrott, snabbhet. Val av tillverkningsteknik för olika komponentegenskaper. Bipolära transistorer - transportmodellen, hybrid-?-schemat, strömförstärkning, transkonduktans, småsignalparametrar, basviddsmodulation, genombrott, kapacitiva egenskaper, snabbhet. Tillverkning och dimensionering av transistorer med olika egenskaper. MOS-transistorer - Shockleys transistormodell, gradvisa kanalapproximationen, tröskelspänning, strömmättnad, kanallängdsmodulation, snabbhet. Teknologival, metal-gate resp poly-gate, NMOS och CMOS. Kort orientering om halvledarteknologi och metoder för tillverkning av integrerade kretsar samt optiska halvledarkomponenter. Del B: Ideal och verklig operationsförstärkare: Både linjära och icke-linjära tillämpningar, frekvensberoende samt tidsegenskaper hos enkla förstärkarsteg studeras. Negativa återkopplingens inverkan på stabilitet och frekvensgång studeras översiktligt. Egenskaper hos passiva komponenter samt orientering om mönsterkort och förbindningsteknik. Diodkretsar: Likriktarkopplingar och spänningsstabilisering med zenerdioder. Transistorkretsar: Belastningslinje, arbetspunkt, storsignal- och småsignalschema. Grundläggande transistorkopplingar såsom emitterföljare, sourceföljare, strömspegel och differentialförstärkare. Transistorns frekvensberoende studeras m.h.a. det kompletta hybrid-(-schemat. Tyngdpunkten läggs på MOS transistorn men motsvarande ekvivalenta schemor och konstruktionsexempel studeras för bipolär-transistorer. Effektsteg: Effektsteg av klass A, B och AB samt temperatur/kylning studeras.

Høsten 1996 / Våren 1997

Lp1 Matematiska Metoder, del A (TMA042) - Faglærer: Bernhard Behrens
Lp2 Matematiska Metoder, del B (TMA042) - Faglærer: Bernhard Behrens
Lp3 Matematiska Metoder, del C (TMA042) - Faglærer: Sverker Mattson
Lp4 Matematiska Metoder, del D (TMA042) - Faglærer: Bernhard Behrens
Syfte och mål: Kursen lägger grund för fortsatta studier och skapar förutsättningar för matematisk behandling av problem inom elektrotekniken. Den skall ge kunskap om de grundläggande begrepp och resultat som är språk och verktyg för andra ämnen, träning och färdighet i manipulerandet av begreppsapparaten och dess tillämpning, förståelse för hur den matematiska tankebyggnaden är uppbyggd och hur den har utvecklats, kort: förtrogenhet med de matematiska metoder teknik och naturvetenskap bygger på.
Innehåll: Del A: Elementär mängdlära och logik, Boolesk algebra. Kombinatorik. Reella tal, absolutbelopp, olikheter, induktionsbevis. Funktionsbegrepp, funktioner av en reell variabel, gränsvärde. Kontinuerliga funktioner. Elementära funktioner (potens-, exponential-, logaritmfunktioner, trigonometriska och hyperboliska funktioner, arcus- och areafunktioner). Derivata, satser av Rolle och Lagrange, konvexitet, kurvkonstruktion. Primitiv funktion, bestämd integral, Riemann summor. Del B: Generaliserad integral. Komplexa tal, polynom. Differentialekvationer (linjära av 1:a ordningen, separabla, Bernoulli, linjära av godtycklig ordning med konstanta koefficienter, Euler, system av linjära differentialekvationer). Geometriska vektorer, matriser, determinant, ekvationssystem. Del C: Rn, polära och sfäriska koordinater. Funktioner av flera variabler, kedjeregel, riktningsderivata, gradient, nivåkurvor, nivåytor. Kurvor, kurvintegral, båglängd. Dubbelintegraler, Greens formel, exakta differentialekvationer. Funktionalmatris och funktionaldeterminant, differential, implicita funktioner. Taylorutveckling, L'Hospitals regler. Extremvärden för funktioner av flera variabler. Del D: Krökning. Volymer av rotationskroppar. Talföljder, funktionsföljder (likformig konvergens), serier (integralkriteriet, rot- och kvotkriteriet), funktionsserier (termvis derivering, integrering), potensserier, Fourier-serier. Derivering under integraltecken. Trippelintegraler. Ytor i R3, yt- och normalytintegraler, divergens, rotation, Gauss och Stokes satser.

Lp1, Lp2 Digital och Datorteknik (EDA310) - Faglærer: Lars Eric Arebrink
Syfte och mål: I det elektrotekniska programmet ingår ett flertal obligatoriska och valfria kurser, tillhörande områdena digitalteknik och dator-/datorsystemteknik. Det övergripande målet med dessa är att ge kunskaper och färdigheter av såväl teoretisk som teknisk natur, nödvändiga för att förstå och konstruera digitala system i allmänhet och datorer/datorsystem i synnerhet. Kursen Digital- och datorteknik är grundläggande för detta.
Innehåll: I digitalteknik behandlas digital representation av information, metoder för aritmetik samt uppbyggnad och beskrivning av digitala system i form av kombinatoriska nät och synkrona sekvensnät. Speciellt intresse ägnas åt digitala system som utgör byggstenar vid konstruktion av en enkel dator. I datorteknikdelen sätts byggstenarna samman till en enkel dator. Datorns funktion studeras och den programmeras i maskinspråk. Mot slutet av kursen studeras en kommersiell mikrodator, som programmeras i assemblerspråk för att användas i en styrtillämpning.

Lp1, Lp2 Introduction til Elektroteknik (EIT130)
Matematikrepetition (1.0p) - Bernhard Behrens, Radioastronomiproject (2.0p) - Michael Lindqvist, Engelska (3.0p) - Sara Bonsall, Datoranvänding (2.0p)

Lp3, Lp4 Aktiva och Passiva Nät (EMI082) - Faglærer: Lennart Lundgren
Syfte och mål: Kursens mål är att ge de grundläggande metoderna för analys av elektriska kretsar. Kursen skall ge både förståelse och färdighet. Vi kommer huvudsakligen att begränsa oss till linjära kretsar även om elektroteknikerns värld ofta är ickelinjär. Kursen behandlar likström och stationär växelström. Den transienta analysen och syntesmetoderna får vänta till de högre årskurserna.
Innehåll: Grundläggande kretstekniska begrepp. Kirchoffs lagar. Mask- och nodanalys. Kretsteoremen. Operationsförstärkare. Komplexa metoden. Filter- och resonanskretsar. Trefassystem. Tre laborationer genomföres med hjälp av ett datorbaserat analysverktyg. Laborationerna skall ses som ett komplement och ett stöd till föreläsningsmaterialet.

Lp3 Mekanik, del I (FFM241)
Lp4 Mekanik, del II (FFM241)
Syfte och mål: I kursen behandlas de grundläggande sambanden och lagarna i den klassiska mekaniken. Kursen syftar till att ge förtrogenhet med de fysikaliska begreppen samt att bibringa en god förmåga att tillämpa lagarna på konkreta tekniska problem.
Innehåll: Del I Partikelns kinematik. Partikelns kinetik: Newtons lagar, referensramar, krafter. Härledda lagar: Energilagen, impuls- och impulsmomentlagen. Svängningsrörelse. Centralrörelse. Relativ rörelse. Partikelsystem: Energilagen, impuls- och impulsmomentlagen. Del II Stela kroppens plana rörelse: Kinematik och kinetik. System av kroppar. Något om kaotisk svängningsrörelse. Undervisningen ges i form av föreläsningar, räkneövningar och konsultationer i samband med projektarbetet. Detta består av ett antal öppna problem där projektgruppen gör avgränsningar, analys i termer av ekvationer, datorsimuleringar och värdering.